
Precis som i filmer finns en bildens berättande dramaturgi. Dramatiskt, icke-dramatiskt eller interaktivt. I dag koncentrar jag mig på det dramatiska berättandet.
Filmen (eller dramat) börjar med ett anslag som snabbt skapar intresse och förväntningar hos publiken. Någon ställs inför en svårigheten, en konflikt mellan två motkrafter protagonisten och antagonisten (gott och ont) presenteras och trappas upp, när det är som mest spännande kommer filmen till en "point of no return". Konflikten löses på ett bra eller dåligt sätt och filmens spänning tonas av.
Anslaget skulle jag vilja översätta med bildens miljö och tekniska utförande. Färgstarkt, svartvitt, softat..
Konflikten i stillbilden består av kollisioner mellan kontraster , det kan vara form och färgmässiga som stor-liten, ljus-mörk, rumsliga som nära - långt bort eller betydelsemässiga som fattig-rik, vacker- ful.
Konfliktlösningen sker i betraktarens hjärna.
I kursboken "Effektiv visuell kommunikation" av Bo Bergström blir jag presenterad för en dramatsik triangel. Den är också användbar på dramatiskt berättande bilder!
"Många dramatiker menar att de allra flesta mänskliga relationer kan redueras till en dramatisk triangel och teaterpjäser och filmer är därför ofta uppbyggda kring ett triangeldrama"
Ett drama mellan Offret, Förföljaren och Räddaren. Det får inte verka helt hopplöst för offret i bilden för då blir inte bilden lika intressant. Det är ju förstås inte alltid tre människor i en bild, förföljaren kan lika gärna vara något annat hot och räddaren kan vara just hoppet. Nåt att fundera kring när man gör egna bilder! Eller hjälper eleverna vidare med sina!
Är det såna relationerna ser ut på jobbet också? Tänk om det är jag som är förföljaren!!!
Bild: Ljusfestival Umeå. ISO 1600 F 2,8 1/18 sek. Utan stöd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar