Propaganda, reklam, samhällsinformation

Reklambudskap försöker övertyga målgruppen att välja en vara eller tjänst.

Propaganda försöker övertyga mottagaren att göra ett ställningstagande eller att se på en företeelse utifrån ett visst perspektiv. De flesta tänker nog på bilder med tydliga budskap liknande affischer från majrevolten -68 (överst) eller från nationalsocialism, krig, revolution eller kanske idealiserade Mao-porträtt.
Propaganda är dock lika vanligt i aktuella bilder i nyhetsförmedling, reportage, underhållningsbilder och i reklam. Kanske desto mer effektivt, då mottagaren är mindre på sin vakt vid mötet med dessa mer dolda budskap.


Reklam innehåller nästan alltid propaganda och genom upprepning nöts underliggande värderingar och synsätt in i våra hjärnor. Särskilt mottagliga för påverkan är barn och ungdomar som håller på att forma sina jag. Bilder ger bäst effekt då de talar direkt till våra känslor och behov ofta utan medveten reflektion.

Samhällsinformation kan ha likheter med både reklam och propaganda genom att den iofta vill göra oss välvilligt inställda eller övertyga oss om att ett beslut är bra men samhällsinformation talar om vad som gäller och ger oss inga valmöjligheter (om det inte just är olika valmöjligheter som informeras om). Avsändare är stat, landsting, och kommun. Propaganda från politiska partier och religiösa samfund räknas i vissa fall som samhällsinformation. Posten medger t ex utdelning av samhällsinformation även i brevlådor märkta ”ingen reklam” och distribuerar t ex svenska kyrkan i Umeås månadsmagasin till Umeås alla hushåll.